De senaste veckorna har jag fart runt och hållit en presentation gällande “det nya sättet” att jobba inom design. Traditionellt sett så har design hittills vart intuitionsdriven och svårmätt. Den verkligheten har förändrats och idag kan vi räkna på hur varenda pixel bidrar till den konkreta affärsnyttan. Design blir därmed en logisk utmaning och driven av uppmätt data snarare än magkänslan.

Att mäta design kan ge enorma resultat i form av ökade konverteringar och det är lite av ett mysterium varför företagen inte jobbar mer med det idag. Viktigt när du börjar med data-driven design är att inte glömma bort den gamla intuitionsdrivna designen, som fortfarande fyller ett syfte. Det gäller att hitta en balans mellan att optimera designen på den kulle man är på och veta när det är dags att ta nästa steg genom en totalrevidering.

Ta en titt på slidsen för lite konkreta exempel på vad smärre förändringar kan åstadkomma för skillnader.

Data-driven VS intuitionsdriven design is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Jag skrev för några veckor sen ett inlägg om Crazy Egg och hur besviken jag blev på den tjänsten. Lovade i samband med den artikeln att återkomma med tankar kring ClickTale som har en liknande tjänst. Den dagen är nu äntligen här!

Jag har de senaste veckorna vridit och vänt varenda liten mutter i verktyget och jag måste säga att det faktiskt är riktigt bra. Förutom att fånga upp användarnas beteendemönster med hjälp av olika “maps” såsom heat- och scrollmaps så får man även riktigt bra kompletterande data på dessa beteenden.

Ni läser iaf texten

Exempel på data kan vara “hover time” över en länk eller “click hesitation”. De går, precis som i Google Analytics, att segmentera besökarna i oändligt många variabler, från skärm storlek till ort.

Förutom att kunna ta del av olika maps så tycker jag att Clicktales största styrka ligger i sessionsinspelning. Här får du möjligheten att (slumpartat) spela in olika sessioner med användare som du sen kan titta på i efterhand. Detta är ett grymt bra komplement till Google Analytics för det ger siffrorna en konkret och framförallt visuell betydelse.

Untitled from Adam Hassan on Vimeo.

Plötsligt alla de där sidvisningarna och time spent on site inte var så bra då det blev tydligt att användarna spenderade allt tid till att leta genom webbplatsen efter information som till slut aldrig hittades.

Det enda (riktigt) negativa som är riktigt störande med verktyget är dess undermåliga exportfunktionalitet. Allt bygger på flash och varken “mapsen” eller sessionerna går att exportera på ett smidigt sätt.

Vill du att jag testar din sajt (fó free!) mot att inspelningarna publiceras här? Hör av dig (ring gärna)! 

PS. Har försökt att få ut snygga “maps” och sessioner i 2 dagar nu och funktionaliteten för export suger verkligen (har nån förresten tips på en bra screen recorder?).

ClickTale = najz & plinga för gratis testning! is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Social bevisning har ju vart på tapeten bra länge och den vedertagna regeln är att sociala bevis hjälper till i konvertering och mot andra mål.  Men är det alltid så?

Sajten DIY Themes genomförde ett A/B-test för att se hur deras konvertering skulle påverkas genom att ta bort den sociala faktorn från sammanhanget.

Kontrollversion, Version 2 & Version 1

Som det syns i bilderna ovan så tog man i version 2 bort den sociala faktorn (14 752 andra prenumererar på detta) och resultatet blev överraskande!

Hrm...

Kontrollversionen samt version 1 visade upp en stadig minskning av antalet nya prenumeranter. Version 2 däremot, den utan det sociala budskapet, visade tvärtemot, en ökning.

Slutgiltiga konverteringsgraden

• Control – 1%
• Variation 1 – 0.9%
• Variation 2 – 2%

Variation 2 visar med andra ord ett dubbelt så bra resultat, vilket kan resultera i ganska mycket med ett stort antal besökare eller stora inblandade summor.

Hur kommer det sig att den sociala faktorn är stjälpande i detta fall?
Svaret på denna fråga är oviss och testarna själva har inga direkta förklaringar. Min främsta poäng med detta är att alltid testa de delar och funktioner som innebär viktiga konverteringar för dig.

Vedertagna regler i all ära, men det är omöjlig att förutspå hur olika variabler tolkas i en kontext (även vedertagna sådana) och bör alltid testas för att säkerställa optimalt resultat.

Social bevisning – kanske inte så hett? is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Hittade en presentation på Slidshare av en Herr Munoz som lyfter frågan kring en designs begränsningar. Genom att utnyttja ett antal givna principer kan vi frångå den platthet som ofta upplevs kring design och istället kan vi börja att använda det ur ett strategiskt perspektiv.

När jag skummar genom presentationen så känns många tankar bekanta vilket skapar en genuin lyckokänsla i magen (är inte helt ute och cyklar, wohoo!).

Presentationen innehåller rätt många slides (154!) men är absolut värd att se igenom.

Att använda design som ett strategiskt verktyg is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Alltför ofta hamnar jag i möten där rädslan för att använda open source plattformar är så stort att den sätter käpphästar för alla logiska resonemang. Rädslan kretsar främst kring säkerheten gällande produkterna, är det säkert? Men det är ju öppen källkod? Men om? Tänk att? Osv osv..

Den första insikten man behöver gällande säkerhet är att den största säkerhetsrisken är användarna själva. Det kan handla om att de inte loggar ut ur en tjänst, de lämnar datorn olåst, har ingen PIN på mobilen eller är allmänt slarviga med säkerheten vid sådana liknande tillfällen.

Den andra insikten som bör finnas är att säkerhetsrisken kan aldrig någonsin vara = noll. Om någon vill “hacka” sig in i ditt system och om denne har de rätta förutsättningarna och kompetensen så finns det inte mycket du kan göra åt det. Punkt.

Vill han så kan han

Men… självklart kan du göra det lite mindre lätt för dessa personer och alla andra att faktiskt ta sig in i ditt system. Råkar du ha en WP-sajt så kommer här lite slides med en hel del bra råd som är lätta att implementera och som höjer säkerheten (många saker är sunt förnuft som säkert kan utnyttjas på flera CMS). Dessa punkter är:

• Uppdatera både plugins och CMS, nya uppdateringar innehåller oftast säkerhetspatchar
• Byt tabellprefixet i din databas så du inte använder dig av “wp_”
• Kryptera delar av “wp-config.php” och lägg den i katalogen under den katalog du har din WP-installation (kommer hittas ändå)
• Utnyttja SSL för alla admin-sidor
• Skapa en .htacess-fil som tillåter redigering från endast givna IP-adresser
• Använd säkra teman och plugins
• Använd inte “Admin” som login till admingränssnittet
• Byt rättigheterna på dina kataloger till 644

Rekommenderar starkt att ta en titt på slidsen nedanför som ger en lite mer ingående förklaring på saker och ting.

Scho.

Så säkrar du din WP-sajt!!! is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

I en tidsålder där information förekommer i ett överflöd och har tappat sin mening, blir det viktigt att tydliggöra datat och hitta kontexten. David McCandless ger i detta TED-klipp tydliga exempel på vad visualisering av data kan göra och hur pass enkelt det blir att tolka och ta emot det faktiska budskapet.

Data är bra så länge som mottagaren faktiskt kan förstå det i sitt sammanhang, sekunden det förlorar sammanhanget så förlorar den även sin betydelse. Tyvärr är det där de flesta befinner sig idag. Enjoy!

David McCandless om skönheten med visualisering av data is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Jag har alltid tagit stolhet i att vara grym på multitaska. Om nån frågat mig efter mina skillz så har antalet bollar i luften rankat högt. Men nu när jag satt och slösurfade så stötte jag på en infographic som delvis bygger på forskning av neuroforskaren Dr Marcel. Denne har kommit fram till att multitasking i princip vattnar ur hjärnan. När en person försöker sig på flertalet saker samtidigt så delas koncentrationen ut på samtliga tasks. Absolut bäst är det att fokuser på en sak i taget, det ska förbättra den kreativa förmågan samt problemtänkandet.

Good to know.

PS. Detta går givetvis även att applicera digitalt och hemligheten heter simplicity. Men mer om detta vid ett annat tillfälle.

Hur multitasking “vattnar ur” hjärnan is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Igår gjorde jag ett inlägg om lite olika Bounce-sorter och lovade att idag återkomma med en artikel om hur du spårar dessa i Google Analytics. Efter knappa 24 timmar har jag insett att GA har stora brister gällande Bounce-raten.

Det hela började med att jag la in segmenten för att få fram de olika formerna av bounce, vilket returnerade felaktiga värden (allt var nollat). Efter att ha sökt information kring detta stötte jag på följande (se hela tråden i Google-forumet):

The thing with Bounces is that Google Analytics is not able to calculate a time on site / page for Bounced Visits. GA Needs a second pageview, so it can get a second timestamp of when that second pageview happened, in order to calculate time on site. So, your Advanced Segment “less than 10 seconds” will return all visits, because all bounced visits will = 0 seconds.

You can do, instead of an “and” statement an “or” statement (So, it doesn’t have to match both criteria, it can be either a bounce OR a < 10 second visit – so even if they don’t bounce, they will still be included [or excluded] in your Advanced Segment).

Trist & konstigt för det går att manuellt hitta dessa värden i GA. Huruvida de stämmer till fullo eller ej blir dock svårt att avgöra med hänsyn till texten ovan.

Men detta är ju en petitess, varför kallar du bounce rate i GA för bananas?

Efter ovanstående nederlag började jag surfa vidare angående bounce raten och hittade ännu mer otrevlig information. Det visar sig att bounce raten inte är att lita på och ofta ger felaktiga indikationer, se exempel nedan:

Sidan som visas är en del i ett betalflöde och är omöjlig att nå från externa källor, ändå visar sidan en bounce rate på 25%.

Hur kan det va? 

Oftast är ju givetvis den mänskliga faktorn inblandad och det är svårt att ta höjd för alla fall som får denna variabel att balla ur i GA. Några bidragande faktorer kan vara:

• Bokmärken – folk sparar delar som man ej när extern som bokmärken och får direkttillgång till sidorna, se till att skydda sidor som ej skall kunna accessas direkt.
• Intern trafik – det är oroligt att företag fortfarande år 2012 inte har lärt sig att filtrera bort den interna trafiken
• E-post & andra kampanjer – använd inte en sida som i vanliga fall inte ska ha en extern access
• Organisk trafik – Google hittar alla möjliga vägar, se till inkludera alla “unbounceable pages” i dina robot.txt filer
• Långa besök – när en användare spenderar mer än 30 minuter på en sida och laddar sen om så skapas en bounce (väldigt vanligt att folk glömmer och börjar göra annat under tiden)
• Cookies – ändrade inställningar under tiden besökaren surfar på din sida

Ja, som ni ser finns det en del som ställer till med ett härke. Nu säger inte jag att ni skall förkasta bounce-raten helt, utan det går att vidta åtgärder. Börja med att ordna ovanstående punkter och vill ni sedan jobba vidare med bouncen så går det att göra en mer avancerad implementation av GA scriptet. 

Källor: Pitstopmedia & Herr A.K.

Därför är bounce raten bananas i Google Analytics is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

Generellt är bounces nått som inte gillas av webbplatsägare och det med all rätt (en Bounce är när en användare kommer till din webbplats, endast tittar på en sida och sen drar igen). Sättet som många jobbar med bounces idag är dock lite.. omoget. Många inser inte att en Bounce kan kategoriseras på olika sätt och beroende på dess karaktär bör man jobba olika med de. Själv gillar jag att kategorisera Bouncen på tre olika sätt:

• Hård bounce 
  Användaren stannar mindre än 4 sekunder på sidan. Denna besökare har förmodligen hamnat på din webbplats  av misstag och väntade sig annat innehåll. Sannolikheten är liten att personen kommer tillbaka.
• Mellan bounce
  Användaren stannar mellan 4-10 sekunder. Besökaren ifråga letar efter speciellt innehåll på sidan men hittar inte det på automatik och går vidare.
• Mjuk bounce
  Användaren visar stort engagemang genom att stanna längre än 10 sekunder. Denna besökare har med stor sannolikhet hamnat på din sida medvetet och letar aktivt efter information men bristande innehåll leder iväg även denna.

Av de tre nämnda typerna så är som sagt sannolikheten stor att den som bouncar hårt inte kommer tillbaka och du behöver inte ägna vidare tankar åt de. Hur får man då de andra att stanna?

Mellan bouncarna letar efter något och är villiga att spendera en liten tid på din webbplats. Deras intressse måste fångas snabbt och detta gör du enklast med tydliga och träffsäkra rubriker, talande bilder och tydliga ingångar till vidare läsning.

De mjuka bouncarna är villiga att spendera lite mer tid för att hitta informationen och dessa är således även enklast att fånga upp. Förutom att ha samma tydlighet i rubrik, bilder samt ingångar så kan du även fånga upp dessa genom att aktivt länka vidare i texter samt ha relaterade puffar tillsamman med innehållet.

Sätt upp segment i GA och experimentera med innehållet för att se om det går att sänka Bounce raten på specifika sidor. Är du osäker på hur du gör så kommer jag under morgondagen skriva ett inlägg om hur man lägger upp sådana segment.

Word from the Bird.

Lite olika typer av boi-oi-oing a.k.a. bounces is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter

På senare tid har jag känt hur “utmanande” läsningen har vart gällande allt som har med gestaltpsykologi att göra. Det har mestadels handlat om självklarheter som råkar ha haft ett namn. Anledningen till alla inläggen har mer handlat om att själv få koll på variabler som påverkar människors perception än att bryta ny mark.

Har ni hunnit blir deprimerade av all läsningen så ber jag ödmjukast om ursäkt, ska ransonera ut liknande inlägg i framtiden. Fick även höra häromdagen att jag skriver lite väl högtravande (eller bombastiskt) ibland, men det beror nog mer på min personlighet som redan är fastetsad.

Ha en härlig dag!
Adam

Deprimerande läsning & bombastisk personlighet is a post from: Adam Hassan | Tankar om digitala angelägenheter